"Trollskog" koncept för spel och presentation av J.B.

Folktro och sägner
Spelet skall ta tillvara på folktro och sägner om troll. Vad är det som kan ha legat bakom historierna om bergtagna, trollens rikedomar, deras språk och musik, bortbytingar och trollens mystiska boskap? Troll som ett eget folkslag Vi tar ställning för trollen och lever med dem i spelet. Vi använder oss av folktron, men eftersom historierna är färgade av rädsla, respekt och överlägsenhet, så tenderar sägnerna vara "rasistiska" på samma sätt som västerlänningar missförstår araber eller motsvarande. Vi översätter därför sägnerna till trollens fördel och försöker finna dess naturliga förklaringar, men också förklaringar till hur trollen själva skulle sett på situationen.

Neanderthal
Vi utgår ifrån att trollegenskapen har en faktisk och reell bakgrund. Med dagens forskning i bakgrunden spekulerar vi om detta faktiskt är människans minne av vårt möte med neanderthalarna. De trängdes ut av och/eller assimilerades med homo sapiens och försvann för 35 000- 40 000 år sedan. De var kortare, men därmed kraftfullare anpassad till att leva i inlandsisklimatet. De hade större näsor, skallar och hjärnor än nutidsmänniskan. De kunde tala, men med färre nyanser än vi. Detta är egenskaper som folkmun tillskrivit troll. I förhållande till neanderthalarna kan vi ha sett dem som dvärgar. Dvärg har samma betydelse som troll i Tyskland.

(Snövit och de sju dvärgarna)
(Obekräftat ...................................................... Lars Wertelin, Naturhistoriska museet)

Mosslik
Att människan skulle ha minnet kvar efter neanderthalaren efter så lång tid, kan forskningen kring ett keltiskt mosslik kanske bevisa. Mossliket upptäcktes i England 1984 och fyndet hade stora likheter med en lek som dansades i trakten. Man fann att mossliket, som var ett slags kungligt offer, kanske varit en 2000-årig kvarleva i minnet genom denna årliga dans. Dansen utfördes i endast ett par byar i grannskapet och var invecklad med mystiska ingredienser. Som t.ex. en bakad kaka som innehöll en del av en bränd kaka, rävskinn och ett fiktivt dödande av den som fick den brända delen att äta. Alla dessa ingredienser hade även mossliket som ansågs vara en offrad keltisk kung eller druid. Det finns ett otal folktraditioner som arkeologiskt har kunnat bestyrkas och alltså kunnat hållas vid liv mer än tusen år.

( A. Ross & D. Robbins, Druidens död)
(Birger Nerman, Folktraditioner arkeologiskt bestyrkta)
(Albert Sandklef, Bockstensmannen)

Söderhavshövdingen Tuivii
Vi utgår från denne hövdings berättelser för sitt folk om sitt fruktansvärda och tragikomiska möte med civilisationen i Europa. Han visar på civilisationens problem som gör tautologi av sina metahandlingar och europeens tafatta försök att överträffa gudomligheten. Som exempel beskriver han ett piano, som "en kista med en mängd svarta och vita tungor som räcks ut, på vilken en ´papalagi´ slår, varvid tungorna ger ifrån sig hjärtskärande skrin, ungefär som vid ett bygräl". Detta kan närma oss hur djuren, trollen eller neanderthalaren kan ha tolkat vårt beteende.

(Tuivii, Den vite mannen - Papalagi)
(Gillis Herlitz, Kulturgrammatik)
(Arne Järtelius, Frihet, Jämlikhet, Främlingskap)

Folksagan
Det är väsentligt för oss att utgå från material som är psykologiskt och pedagogiskt meningsfullt. Därför tar vi Bruno Bettelheim på orden och gör ett försök att återskapa folksagan, snarare än att skapa en konstsaga. Detta till trots att Bettelheim menar att det är lönlöst att försöka, eftersom det är återberättandet som ligger till grund för att århundradena filtrerar berättelsen till helgjuten. Med dagens teknik kan man påverka materialet på detta sätt och det kommer att ingå i vårt arbetssätt.

(Bruno Bettelheim, Sagans förtrollade värld)
(Andrew Lang, Sagovolymerna)

Samhälls- och civilisationskritik
Dessa ingredienser sammantaget ger en möjlighet att oantastligt brisera ut i kritik som endast genom leken kan tas på allvar. Tuiviis berättelser är så dråpliga att man inte kan låta bli att skratta åt det beklämmande i att vara människa och detta ger oss vägen för att inbegripa hans tvivel om vår civilisation. Med trollen som språkrör om det ofattbara vi gör i deras grannskap.

Naturens skönhet
Varje människa känner aningar om att vi är komna ur naturen, framför allt genom den distansering som skett genom de senaste århundradena. Trollens liv i skogarna kan därvid liknas vid vårt eget minne av vårt ursprung. Genom att använda sig av dagens teknik vill vi peka på en annan väg och åter personifiera naturen för dess bevarande. Dagens samhälle gentemot naturen kan liknas vid kidnapparen som inte vill lära känna sitt offer. Samhället gör vad det kan för att hejda den negativa utvecklingen. Men alltför många viljor styr. Vi vill hjälpa samhället på traven.

(Inspiration: John Bauers egna skogar vid Jära, Tjockö och Bunn)
(Hans Alfredssons film Ägget är löst : Sjöreds mosse)


Samerna
John Bauer fick många influenser från samerna, efter sin resa för det stora bokprojektet om Lappland. Samerna har involverats sent som fullvärdiga svenskar. Därigenom har de haft ett direktare förhållande till naturen och med det skepsis gentemot civilisationen som "svensken" känner den.

John Bauer
John Bauer hade stora problem att bearbeta de ofta undermåliga och tillrättalagda konstsagorna. Genom att omtolka honom genom sitt eget öga skall vi försöka återskapa Bauers egen vision om trollskogen. Genom att enbart använda oss hans eget bildmaterial ska vi arbeta med honom som spelets skugglike producent.

Modern teknologi
Alla målningar återskapas i datorer såsom figurer, bakgrunder och förgrunder. Figurerna redigeras till att bli s.k. avatarer dvs. frigjorda ur materialet så att de kan bli möjliga att rotera och röra i realtid. Slutresultatet blir som tecknad film, men med interaktiva möjligheter. Vissa delar blir också tredimensionella. Spelet ska avslutas med John Bauers tänkta godkännande.

Museerna
Det är därför nödvändigt att de viktigast berörda parterna är med och bearbetar syfte och innehåll. Genom medverkan följer möjlighet att påverka och besluta. Med museernas medverkan får vi möjlighet att arbeta med originalmaterial i deras arkiv. Detta ger möjligheter till synergi och kanske öppna ny marknad för museerna.

John Bauer kan inte återuppstå, men ur hans kranie växer en blomma.