YTSPÄNNANDE LIV

Detta är slutet,
ett slutet system i Sönderfall.
Jag Själv, som "nyligen död", förberedd att träda in i Döden.
Plötsligt knäcks grenen Du balanserar på.
Gravitationen är en övermäktig strid.
Sagt ord ligger och kanoniserar Självt.
Andetaget i lungorna sipprar- Ut.
Det är trycket utifrån och omöjliga muskler att häva.
Hjärtat levererade, Ådrorna isar en feber.
Kroppen domnar - känsla sviker - tanke släpp.
Vad är Tarmveck och Anläte, Öronsnäcka och Gestalt?
Tanken darrar slösare Ro, summerar fel, med tiden Accelleration.
Någon väger inför ett mörker av Doft. Pupill i fjärran, Iris omkring.
Fingertopp bländas av tystnadens knapriga Saffran.
Ögonlock förnimmer lobernas avtagande sken - i nervtrådar, gangliceller, bipolarceller, tavar och tappar.
En bakre vägg passerar omärkligt och Ingen ser den från andra sidan, inifrån, bakom Ingen.
Den har funnits här hela tiden, men syns först nu och vi ses aldrig mer.